Här händer det inte mycket...

Vi vaknade ju som sagt utsövda imorse, men inte blev jag vackrare för det. Elias var dock precis lika söt som alltid och morgongosig. Det är så mysigt att gosa med en liten varm, nyvaken bebis på morgonen. Synd bara att det alltid slutar med att plutten tar i för kung och fosterland och klämmer ut gårdagens matintag. Inte så mysigt att gosa med någon som luktar skit!

På förmiddagen promenerade vi en sväng, handlade lite & nyss har vi ätit mat. Det blev lax i foliepaket med den där dundergoda såsen a´la Jocke. Eller receptet är väl egentligen Jockes mammas, men vi alla kopierar så gott vi kan :)

Nu ligger jag i soffan, fast snart ramlar jag nog ner. Rista skulle visst prompt ligga bredvid, på insidan såklart, så jag får balansera på kanten. Elias sitter på golvet och leker, han gör det rätt ofta nu och verkar trivas.

Det är så skönt att han släppt det där med att vara i famnen ständigt, nog för att jag gärna har honom i famnen men det är kul att se honom in action med grejer. Han bankar & slår och bluddrar för fullt. Kryper gör han inte, men han snurrar runt med världens fart och ålar både framåt och bakåt. mest bakåt till hans stora förtret. Det händer saker hela tiden och jag blir lite kall inombords när jag tänker på att snart är han inte så liten längre.

...

Jag skulle egentligen ha gått på ett möte med jobbet imorgon, men det blev inställt och framflyttat. Jag sörjer inte, för nu slipper vi stressa iväg imorgon bitti. På något vänster blir det alltid stressigt när jag har en tid att passa, det spelar liksom ingen roll hur mycket tid jag har på mig. Varför blir det alltid så undrar jag?

Nu blir det lite kaffe och sen vill nog min håriga prinsessa gå ut, fast prinsessa är nog att ta i... Det finns inget prinsessigt med henne. Hon är mer den där andra typen, ni vet, draken.. ^^

Wohoo! Inatt har Elias varit världens duktigaste kille.

Han somnade runt 20:00 igår, vaknade till 22:20 men somnade om fort och sov ända till 02:20. Då ammade vi lite och sen sov han fram tills klockan var nästan fem. En amning inatt, jag tror knappt det är sant! Nu hoppas jag ju så klart att nätterna ska se ut så här i fortsättningen men jag inser ju att det kanske är lite väl optimistiskt. Hur som helst är jag glad. Tänk vad lite sömn kan göra för humöret.

Han sitter här bredvid mig i soffan och vevar hejvilt med sina små armar samtidigt som han gör pruttljud så saliven sprutar och skrattar så där härligt som bara barn kan göra. Gulleunge!!

Jag blir riktigt imponerad av min bilverkstad! Nu har dom gnuggat geniknölarna ordentligt!

Det händer att det blir riktigt dyrt att ha bilen inlämnad, så dyrt att man får leva på snabbmakaroner & ketchup resten av månaden. Näringsbrist till tusen, alla hamnar på sjukhus alternativt trillar av pinn. Min verkstad är rädd om mig (mina pengar åtminstone) och vill inte att jag ska svälta.

Så glad i hågen lämnade jag verkstaden med min lagade bil & en kupong som ger mig rätt att hämta ut en matkasse på ICA. Briljant idé. Man skulle nästan kunna tro att jag kommit på den själv.

Jag är inte köpt, men lite smygreklam känns faktiskt på sin plats...

.

.

.

.

...så jag viskar: Det börjar på R och slutar på ejmes.

Jisses vad vi legat på latsidan, hela familjen! Det måste bli ett slut på det här. Igår tog Danne första steget och gick faktiskt på judon efter världens längsta juluppehåll.

Jag kan ju inte vara sämre, så ikväll blir det gymmet för mig. Det kommer troligtvis bli ett par tunga veckor innan jag kommit in i det igen. Det är så lätt att fastna i latmaskens grepp, men nu ska jag slita mig loss! Jag har till och med skapat en ny kategori i bloggen som jag heter träning. Ska jag kunna skriva nåt i den, så måste jag ju pallra mig iväg. Annars kommer den ju eka tomt & det blir ju bara pinsamt..

   Överallt kan man läsa små tips om hur man håller gnistan levande i ett förhållande. Man ska vårda relationen och ge varandra utrymme. Kramas och ge varandra komplimanger. Ha sunda diskussioner om problem som uppstår och hjälpas åt med hushållssysslor. Man kan ge varandra små meddelanden i form av hjärtformade smörgåsar, gulliga lappar eller sms. Det sista har vi tagit fasta på här hemma, iallafall Danne. Rätt vad det är springer jag på ett krypterat meddelande. Det kan vara på vilken plats som helst men oftast databordet:

Jag är nästan säker på att det ska föreställa L:et i "älskar dig"  ;)    

Det var snö förra vintern. Tiden går så fort, åren bara springer iväg. Numera är det bara du, min älskade svarta vän..

Förra sommaren var vi betydligt fler. Det är snart ett år sen min älskade Tickilurv fick somna in & drygt ett år sen Atlas lämnade oss. Jag saknar er. Jag saknar er. Jag saknar er. Somrarna vid mammas brygga kommer aldrig mer bli som förr.

Slutar det någonsin att göra ont?

Speciellt små onödiga saker i metall, typ bildelar!

Åh, ja visst ja. Imorgon är det ingen vanlig dag. Då är det laga bilen-dag. Igen. Vad spännande!

Undra hur många tusenlappar jag kommer se rinna iväg den här gången? Jag älskar verkligen att spendera pengar. Det är därför jag har valt att ha en bil som man inte riktigt kan lita på. Som liksom när som helst har någon liten finurlig, svindyr, jävla grej som ger upp. Jag har misstänkt ett tag att allt inte var som det skulle & envist försökt påpeka för Danne att det kanske faktiskt inte är meningen att det ska låta så där konstigt?  Och han håller självklart med.

Sen förklarar han pedagogiskt att det är ju för att nu låter den som det ska. Eftersom jag åkt omkring länge, länge med hål avgasröret och det numera är lagat så har jag blivit van vid det där "trasigt avgasrör- ljudet". Då är det ju klart jag tycker det låter konstigt nu. Phew, vad bra tänker jag...

...tills grannen lite fint påpekar att "du borde nog kolla upp din bil, den låter väldigt skumt".

Uppeldad till tusen förklarar jag för återigen för min kära sambo att jag nog har rätt iallafall. Det är något som inte är som det ska. Varpå han nickar och medger att han vet det. Han vet det! Och att hans, ovan nämnda, förklaring var bara "för att annars kommer du ju bara noja ihjäl dig och inte kunna sova".

Han är så omtänksam, min Daniel.

Hahahaaa, nu ska jag skratta högt & hjärtligt medan jag föreställer mig bevingade pengar som fladdrar ut ur min plånbok...

...besöka frisören & låta henne utföra underverk i trasslet på mitt huvud som ska föreställa hår.

Jag borde skaffa nya glasögon, eller åtminstone byta glasen i mina nyaste bågar som är ganska nya. Just nu använder jag dom gamla glajjerna eftersom jag trodde jag var smart när jag valde såna där blimörkaisolen-glas i de nya. Vilken flopp, vilket fiasko!

När solen skiner blir de så svarta, så svarta och ljuset smyger in någonstans uppifrån och stör så det blir som att gå med en svart lapp framför varje öga. Jag ser nada! Så då måste jag ta av mig dom. Vilket ytterligare spär på tragiken i det hela. Jag är inte blind, men utan brillor är det bra nära. Det blir lite som att välja mellan pest, kolera och svält. Det tredje alternativet, svält, symboliserar att använda mina gamla brillor. De är inte så bra, så det blir som att gå omkring och ständigt hungra efter bättre syn.

Jag borde ta tag i det.