Om ni såg "drömmen om ett barn" när det gick på tv så kanske ni minns Emilie och Anders, paret som ska adoptera från Sydafrika? Jag har följt deras blogg till och från, även om den numera är nerlagd. Tänk att det finns så fruktansvärt elaka människor som går in för att såra så djupt det bara går. Jag vet inte vad som skrivits till dom, och jag vet inte om jag vill veta? Kommentarer som bränt, sårat, gnagt och stulit lusten att blogga, kommentarer som gjort att de valt att inte dela med sig om deras hopp, drömmar, längtan och väntan om ett eget barn. Ruttna människor är vad ni är!

Hur som helst så hade det dykt upp ett nytt inlägg i torsdags. Klockan 16:30 hade de fått det magiska telefonsamtalet som de väntat på i flera år! Jag blir gråtfärdig av lycka för deras skull. Äntligen!