Jag skulle vilja spåra idag, men tänker att det kan vara aningens för mycket blåst.. Klas är ju inte så erfaren så det känns lite taskigt om spåret blåser all världens väg. Dessutom vill jag gärna lägga spåret i vindriktningen så det inte blir sök av det hela, men just vindens riktning kan ju bli lite knepig att ta ut när det blåser hejvilt från alla håll. Det kanske mojnar framåt eftermiddagen?

Imorgon åker vi till Halmstad. Dannes syrra fyller 30! Sånt måste man ju fira :) Det ska bli kul att komma iväg lite men jag ser inte direkt fram emot bilresan... Det finns helt klart bättre saker att göra än att åka bil tycker Elias & nu är det länge sen vi åkte någon längre sväng. Vi får väl se hur det går? Jag kommer sakna Klas Kalashunden också. Han ska sova hos Ida så det kommer inte gå någon nöd på honom men jag känner mig alltid halv när jag är borta någonstans utan min hund.

Den här helgen kommer bara svischa förbi (som alltid) och så blir det måndag, jobbpanik & vardagsångest igen. Jag önskar att tiden kunde stanna lite ibland. Bara en liten stund, göra alla de bra ögonblicken lite längre, låta de lediga stunderna vara lite längre. Jag skulle behöva stanna upp, andas. Jag hinner inte med.

Idag sov Elias till strax före sju. En hel timme (nästan en och en halv) längre än vad han brukar. Lilla plutt, världens finaste! Det gör lite ont i mig när jag tänker på att han är närmre året än nyfödd... Snart börjar han på förskola & jag kan inte riktigt ta in det. Ska någon annan ta hand om min bebis? Uschalingen!