Envisa gullunge! Du börjar bli stor, men är så klart fortfarande liten. Snart 8 månader och det händer saker varje dag. Du tränar på dina nya ljud, snurrar runt på golvet för fullt och försöker krypa. Du sitter själv och du klappar dina små händer. Du kan hålla din mugg och dricka själv. Du ler så jag smälter, du kramas, pussas och bits. Nyss var du ett litet knyte och jag hinner inte med. Finaste, finaste älskling!

Min stora flicka. För snart fjorton år sen kom du. Med de vackraste, bruna ögon man kan tänka sig. Tiden har gått så fort och jag beundrar den du har blivit. En stark individ. Du tjurar, smäller i dörrar och himlar med ögonen åt mig, på äkta tonårsvis. Men så skymtar det fram ibland. Det där leendet som jag älskar. Den där mysiga, smarta tjejen som är klok och rolig. Det var länge sen du satt i mitt knä, länge sen du höll min hand på promenader, länge sen du ens var med på promenad. Du är allt annat än liten nu. På väg att bli vuxen! Jag förstår inte hur det är möjligt? Vart tog tiden vägen? Underbara unge!

Jag älskar er så att det gör ont i mig!

...inte mycket, min lilleman. Sista tiden har kantats av ständiga uppvaknanden nattetid. Utvecklingsfas? Jag tror det är början på den berömda separationsfasen. Elias vaknar om och om igen, är ledsen och vill amma ibland så ofta som flera gånger i timmen. Jag är ett vrak med ständig huvudvärk. Stackars mig & stackars barn!

Det kanske inte är så smart att tacka ja till galej, när man kan räkna ut med bakdelen att man inte kommer få sova natten innan. Men jag vill ju... Jag kommer troligtvis sitta där ikväll med grusiga ögon & en enorm längtan efter min säng. Förmodligen kommer jag vara fulast på festen, snart åtta månaders sömnbrist sätter sina spår. Låter jag bitter? Ja, jag kanske är det. Och det finns säkert de som har det värre, men det struntar jag i. För det är jobbigt! Jag behöver klaga lite, tycka lite synd om mig själv.

Imorgon ska Danne på fest & sova borta. Vilket innebär att min chans till sovmorgon på söndag är lika med noll. Jag missunnar inte honom festen, men jag är ganska bortskämd med att få sova lite extra på helgmornar, så det är klart att det känns lite tungt. Fy, vilket negativt inlägg det här blir känner jag. Blä!

Nu ska jag släppa det här! Idag ska bli en bra dag och kvällen ska bli rolig. Sådeså!

Elias sitter på golvet och plockar med sina klossar. Han är världens vackraste bebis! Och tur är väl det, för honom ;)