Igår åkte jag återigen vägen till Borensberg, för tredje gången den här veckan. Var på hundträning med allra bästa flattegänget & det gick som vanligt alldeles kanonbra! Lydnaden var kanske ett litet kapitel för sig, Klas var ofokuserad & flamsig men det är mitt eget fel, för som vanligt har jag tränat alldeles för dåligt. Jag kan ju inte begära att han ska fixa vissa moment med så pass mycket störning när han inte ens kan det ordentligt.

Apporteringen däremot: klockrent. Söket fixade han galant, inget flams, världens driv som vanligt och han försökte inte ens sno någon av de avlämnade dummiesarna. Likaså markeringarna är jag störtnöjd med. Vi körde visserligen bara tre för han var ganska trött men jobbade trots det jättebra! Vi körde även sittande i grupp med störning utav lilla Alva som fick gå runt & kasta "nej-dummiesar", otroligt jobbigt för en sån som Klas som tycker att just flygande dummies är det roligaste som finns. Nyttig träning som jag borde göra oftare..

  Klas med sin vackra syster Selma.

Vart är sommaren? Jag är nog inte den enda som undrar och inte den enda som är besviken. Den här sommaren som jag sett fram emot så otroligt mycket. Förra sommaren satt jag nyförlöst som en padda i soffan, med svettningar, och gjorde ingenting annat än ammade, känns det som i alla fall. Elias var en pyttemänniska, en liten närhetstörstande bebis som inte kunde sova annat än i famnen. Jag spenderade mina dagar med att beundra honom & fantisera om tiden framför oss. Som den här sommaren till exempel. Jag har sett framför mig hur vi skulle njuta av värmen, solen, bad & glass. Långa cykelturer, promenader, parkhäng & annat mys. Vi gör visserligen allt det där ändå, med undantag av badandet, men lite mer värme, lite mer sol & lite mindre taskigt väder hade helt klart gjort den här sommaren lite bättre.

Idag är det måndag, den av veckans dagar som jag hyser någon slags hatkärlek till. Jag älskar de måndagar när Elin kommer hem lika mycket som jag hatar de när det är dags för henne att gå till sin pappa igen. Idag är det en bra måndag, hon kommer hit & min familj blir hel. I en vecka är den komplett sen splittras vi igen. Danne drar tillbaka till Oslo på söndag, Elin försvinner på måndag & då är det bara jag, lilleman & den håriga kärleken kvar. Vi klarar oss, det gör vi absolut, det går inte ens någon nöd på oss. Jag har lärt mig att leva med en ständig saknad, det känns som att det alltid är någon som fattas. Man tror kanske någonstans att man ska vänja sig vid att vara halvtidsförälder, att det blir mindre jobbigt med tiden att ha ett barn som bara är "hemma" varannan vecka, så är det inte. Det är alltid precis lika jävla jobbigt.

Vi går mot höst, jag känner det i luften på kvällarna & inom mig väcks en längtan. Jag älskar hösten. Den är min absoluta favoritårstid. Alla färger, den klara luften, mörkret som faller om kvällarna, levande ljus, den första frosten, gatlyktor vars ljus glittrar på regnvåt, svart asfalt. Det är vackert & jag har alltid älskat det, så länge jag kan minnas.

 

Malin

16 juli 2012 17:56

Känslan när du skrev att det är höst i luften...fan... Jag fick lite ont i magen, jag vill inte, sommaren har inte värit här än, det blir väl sommar? Riktig sommar? Eller är det här allt vi får? Det är inte så långt kvar till första advent heller men först ska vi ha 1års kalas för lillpandan =)

 

Hanna

16 juli 2012 21:16

Kan det inte få bli sommar innan det blir höst? Får lite panik när du skriver sådär. :(

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är en av de dikter som etsat sig fast i mitt huvud & suttit där sen mina tidiga tonår. En av (visserligen många) texter som hjälpt mig genom livet. Kloka ord som fått mig att fundera över saker, styra mitt liv, fatta beslut och agera för min egen...

..som inte passar längre.   Ibland blir jag galen. Så fruktansvärt arg över hur korkade människor det finns. Och ännu argare blir jag när jag inte kan skriva vad jag vill, vräka dynga över tröghuvudet här i bloggen. Självklara saker som glöms bor...

Jepp, nu har jag börjat jobba på "riktigt". Tillbaka på full tid, kul men ganska jobbigt faktiskt. Jag har nog blivit lite förslappad.. Idag har Elias varit hos farmor och röjt runt medan jag var på jobbet. Nu har jag gjort tre dagar av fem och se...

Så känns det faktiskt ganska bra. Elias sken som en liten sol med hela ansiktet inkletat i filmjölk när jag kom och hämtade honom. Han hade sovit över en timme och "läggningen" hade tagit ungefär 20 min, vilket är relativt kort tid. Ibland kan h...

Jag ska inte hämta mitt barn förrän klockan 15. Vet ni hur lång tid 5,5h timmar känns just nu?   Fast jag har fått skingra tankarna en stund, Åsa kom hit med Hero. Vi gick en promenad, åt en glass & släppte hundarna i bruksparken. Nu ska jag tona...